The nurse´s opportunities to and use of humour in nursing care

Bakgrunden: Sinne för humor är individuellt, är en del av personligheten samt kan vara ett viktigt verktyg i omvårdnadsarbetet. Humor kan vara en gratis medicin som rätt anpassad kan ha positiva effekter på patienten som att lindra smärta, ge avslappning och hjälpa patienten att skapa distans till svårigheter. Trots det inbjuder sällan sjuksköterskan till humor med patienten i omvårdnadsarbetet. Syftet var att beskriva sjuksköterskans möjligheter till och användning av humor i omvårdnadsarbetet. Metod för fördjupningsarbetet var en allmän litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultatet presenteras utifrån kategorierna Sjuksköterskans möjligheter till humor och Sjuksköterskans användande av humor. Resultatet visar att sjuksköterskan både har inre och yttre möjligheter att använda humor, men att det inte i första hand används i omvårdnaden av patienten, utan som stresshantering för sjuksköterskan. Slutsatsen är att sjuksköterskan behöver hjälp att hantera svåra eller stressfulla situationer på andra sätt än genom humor, för att humor ska bli möjligt och kunna användas som en positiv del i omvårdnadsarbetet med patienten. Hantering av svåra eller stressfulla situationer kan ske genom handledning eller etiska reflektioner, enskilt och i grupp.Background: The sense of humour is individual, a part of the personality and can be an important tool in nursing care. Humour can be a free medicine and if used correctly, it has positive effects on the patient concerning relieving pain, providing relaxation and helping the patient to create a distance to difficult situations. Despite the knowledge, the nurse seldom initiates humour with the patient in nursing care. The aim was to describe the nurse's opportunities to and use of humour in nursing care. Method for the composition was a general literature review based on 11 qualitative and quantitative articles. The results are presented through the categories The nurse´s opportunities to humour and The nurse's use of humour. The result shows that the nurse has both internal and external opportunities to use humour, but it is not primarily used in the care of the patient, instead it is used by the nurse to cope with stressful situations. The conclusion is that the nurse needs help to deal with difficult or stressful situations in other ways than through humour, in order for humour to be used in a positive way with the patient in nursing care. Dealing with difficult or stressful situations could happen through tutoring or ethical reflections, individually and in groups

Oats and Honesty : Organisational Transparency Measured Through Audience Perceptions

Our modern society posts high demands for transparency, not least regarding organisational communication. The perception that the power of defining transparency lies with the audience aimed to perceive it has reached great academic anchoring, but research on the field is thin. The Swedish lifestyle company Oatly describes itself as transparent, but with a number of hypotheses the authors of this thesis essay examine whether their audience agrees. The study also investigates which key factors are contributing to the audience’s perception of the company’s communication. The study is both theoretically and empirically based on a model created by Rawlins (2009), in which four main categories determine an organisation’s transparency; Participation, Substantial Information, Accountability and Secretive. The empirical studies (an internet survey with 346 respondents and 4 conversational interviews) offered evidence which manifests trends among the audience. Oatly’s clear and accessible communication, trustworthiness and humor turned out to be key factors contributing to the audience perceiving Oatly as very transparent. The perception of Oatly’s transparency seemed to be created when the audience interacted with the company, their friends or product packagings, rather than when they were given information through a one-way channel. This thesis essay consequently concludes with an appeal for further research on the notion of transparency to - in order to achieve validity - be put in a modern context where mobility and social interaction are central concepts. Vårt moderna samhälle ställer höga krav på transparens, inte minst när det gäller organisationskommunikation. Uppfattningen om att makten att definiera transparens ligger hos den publik tänkt att åtnjuta den har nått stark akademisk förankring, men forskningsfältet är tunnt. Det svenska livsstilsföretaget Oatly beskriver ​sig själva som transparenta, men med en rad hypoteser undersöker författarna av denna uppsats istället huruvida företagets ​publik uppfattar det som sådant , samt vilka faktorer som påverkar deras uppfattning. Studien finner både sin teoretiska och empiriska utgångspunkt i en av Rawlins (2009) sammanställd modell där fyra huvudsakliga faktorer avgör organisationers transparens: Deltagande, konkret information, pålitlighet och hemligheter. Studiens empiri (en internetenkät med 346 respondenter samt 4 djupintervjuer) erbjöd bevis som manifesterar uppenbara trender bland publiken. Oatly’s tydliga och lätttillgängliga kommunikation, produktförpackningar och humor visade sig vara centrala faktorer, och författarna når i uppsatsen slutsatsen att Oatly definieras som mycket transparenta av sin publik. Uppfattningen av Oatly’s transparens tycktes uppstå vid de tillfällen då publiken interagerade med företaget, sina vänner eller produktförpackningar, snarare än när de enbart levererades information. Uppsatsen avslutas därför med en notering om att forskning på ämnet transparens måste - för att uppnå validitet - sättas in i ett samtida kontext där mobilitet och social interaktion är centrala koncept.

Programmatic Advertising: A Quantitative Study of Consumer Attitudes Towards Highly Frequent Online Ads

Because of the adaptation to technological and social changes, the advertising environment is constantly evolving and today the central part of online advertising is called Programmatic advertising. It’s an automated media buying technique that involves targeting individual consumers in real-time. However, previous research shows that high frequency is one of the most important issues within programmatic advertising and not all ads bought programmatically is in frame of a good frequency. Furthermore, theories indicate that frequency influences consumers’ attitudes towards advertising, which lead to our research question: “How does high frequency exposure affect consumers’ attitudes towards programmatic advertising?” The purpose of this research is therefore to get a deeper understanding of how highly frequent exposure of programmatic advertising affect consumers’ attitudes towards it. We found that Irritation, Invasiveness, Likeability of relevance and Recognition are terms examined in previous studies related to individually targeted advertising or frequently exposed advertising. In order to carry out an explanatory research, we measured these variables including frequency with a quantitative survey and made statistical calculations such as correlation and regression analyses to see if our hypotheses were supported. The analyses indicated average causal relationships between Frequency and Irritation as well as between Frequency and Likeability of relevance whereas the causal relationships between Frequency and the other two variables were weak. We concluded based on our study that highly frequent exposed programmatic advertising is affecting consumer attitudes both positively with relevance, and negatively causing irritation. However, the relevance that comes with programmatic advertising generates a stronger feeling of likeability than of irritation. Annonsering utvecklas ständigt, främst genom anpassning till tekniska och sociala förändringar, och idag kallas den centrala delen av onlineannonsering för Programmatisk annonsering. Det är en automatiserad metod för att köpa individuellt riktade annonser i realtid. Tidigare forskning visar dock att hög frekvens är ett av de viktigaste problemen inom programmatisk annonsering. Vidare indikerar tidigare teorier att frekvens influerar konsumenters attityder gentemot annonsering vilket ledde fram till vår problemformulering: “Hur påverkar hög frekvens av programmatisk annonsering konsumenters attityder?”. Vårt syfte med uppsatsen var därmed att få en djupare förståelse för hur frekvent exponering av programmatisk annonsering påverkar konsumenters attityder mot det. Vi konstaterade att Irritation, Inkräktande, Relevans och Igenkännande är termer som är granskade i tidigare forskning relaterat till individuell riktning av annonsering eller frekvent annonsering. För att kunna genomföra en förklarande undersökning mätte vi dessa variabler samt Frekvens i ett kvantitativt frågeformulär och gjorde statistiska uträkningar som korrelation - och regressionsanalyser för att se om vi har stöd för våra hypoteser. Analyserna indikerade ett medelstarkt kausalt samband mellan Frekvens och Irritation samt mellan Frekvens och Relevans medan de kausala sambanden mellan Frekvens och de två andra variablerna var svagt. Baserat på vår studie kunde vi dra slutsatsen att frekvent exponering av programmatisk annonsering påverkar konsumenters attityder både positivt genom relevans och negativt genom skapandet av irritation. Relevansen som kommer med programmatisk annonsering genererade dock högre uppskattning än känslan av irritation.

Programmatic Advertising: A Quantitative Study of Consumer Attitudes Towards Highly Frequent Online Ads

Because of the adaptation to technological and social changes, the advertising environment is constantly evolving and today the central part of online advertising is called Programmatic advertising. It’s an automated media buying technique that involves targeting individual consumers in real-time. However, previous research shows that high frequency is one of the most important issues within programmatic advertising and not all ads bought programmatically is in frame of a good frequency. Furthermore, theories indicate that frequency influences consumers’ attitudes towards advertising, which lead to our research question: “How does high frequency exposure affect consumers’ attitudes towards programmatic advertising?” The purpose of this research is therefore to get a deeper understanding of how highly frequent exposure of programmatic advertising affect consumers’ attitudes towards it. We found that Irritation, Invasiveness, Likeability of relevance and Recognition are terms examined in previous studies related to individually targeted advertising or frequently exposed advertising. In order to carry out an explanatory research, we measured these variables including frequency with a quantitative survey and made statistical calculations such as correlation and regression analyses to see if our hypotheses were supported. The analyses indicated average causal relationships between Frequency and Irritation as well as between Frequency and Likeability of relevance whereas the causal relationships between Frequency and the other two variables were weak. We concluded based on our study that highly frequent exposed programmatic advertising is affecting consumer attitudes both positively with relevance, and negatively causing irritation. However, the relevance that comes with programmatic advertising generates a stronger feeling of likeability than of irritation. Annonsering utvecklas ständigt, främst genom anpassning till tekniska och sociala förändringar, och idag kallas den centrala delen av onlineannonsering för Programmatisk annonsering. Det är en automatiserad metod för att köpa individuellt riktade annonser i realtid. Tidigare forskning visar dock att hög frekvens är ett av de viktigaste problemen inom programmatisk annonsering. Vidare indikerar tidigare teorier att frekvens influerar konsumenters attityder gentemot annonsering vilket ledde fram till vår problemformulering: “Hur påverkar hög frekvens av programmatisk annonsering konsumenters attityder?”. Vårt syfte med uppsatsen var därmed att få en djupare förståelse för hur frekvent exponering av programmatisk annonsering påverkar konsumenters attityder mot det. Vi konstaterade att Irritation, Inkräktande, Relevans och Igenkännande är termer som är granskade i tidigare forskning relaterat till individuell riktning av annonsering eller frekvent annonsering. För att kunna genomföra en förklarande undersökning mätte vi dessa variabler samt Frekvens i ett kvantitativt frågeformulär och gjorde statistiska uträkningar som korrelation - och regressionsanalyser för att se om vi har stöd för våra hypoteser. Analyserna indikerade ett medelstarkt kausalt samband mellan Frekvens och Irritation samt mellan Frekvens och Relevans medan de kausala sambanden mellan Frekvens och de två andra variablerna var svagt. Baserat på vår studie kunde vi dra slutsatsen att frekvent exponering av programmatisk annonsering påverkar konsumenters attityder både positivt genom relevans och negativt genom skapandet av irritation. Relevansen som kommer med programmatisk annonsering genererade dock högre uppskattning än känslan av irritation.

Oats and Honesty : Organisational Transparency Measured Through Audience Perceptions

Our modern society posts high demands for transparency, not least regarding organisational communication. The perception that the power of defining transparency lies with the audience aimed to perceive it has reached great academic anchoring, but research on the field is thin. The Swedish lifestyle company Oatly describes itself as transparent, but with a number of hypotheses the authors of this thesis essay examine whether their audience agrees. The study also investigates which key factors are contributing to the audience’s perception of the company’s communication. The study is both theoretically and empirically based on a model created by Rawlins (2009), in which four main categories determine an organisation’s transparency; Participation, Substantial Information, Accountability and Secretive. The empirical studies (an internet survey with 346 respondents and 4 conversational interviews) offered evidence which manifests trends among the audience. Oatly’s clear and accessible communication, trustworthiness and humor turned out to be key factors contributing to the audience perceiving Oatly as very transparent. The perception of Oatly’s transparency seemed to be created when the audience interacted with the company, their friends or product packagings, rather than when they were given information through a one-way channel. This thesis essay consequently concludes with an appeal for further research on the notion of transparency to - in order to achieve validity - be put in a modern context where mobility and social interaction are central concepts. Vårt moderna samhälle ställer höga krav på transparens, inte minst när det gäller organisationskommunikation. Uppfattningen om att makten att definiera transparens ligger hos den publik tänkt att åtnjuta den har nått stark akademisk förankring, men forskningsfältet är tunnt. Det svenska livsstilsföretaget Oatly beskriver ​sig själva som transparenta, men med en rad hypoteser undersöker författarna av denna uppsats istället huruvida företagets ​publik uppfattar det som sådant , samt vilka faktorer som påverkar deras uppfattning. Studien finner både sin teoretiska och empiriska utgångspunkt i en av Rawlins (2009) sammanställd modell där fyra huvudsakliga faktorer avgör organisationers transparens: Deltagande, konkret information, pålitlighet och hemligheter. Studiens empiri (en internetenkät med 346 respondenter samt 4 djupintervjuer) erbjöd bevis som manifesterar uppenbara trender bland publiken. Oatly’s tydliga och lätttillgängliga kommunikation, produktförpackningar och humor visade sig vara centrala faktorer, och författarna når i uppsatsen slutsatsen att Oatly definieras som mycket transparenta av sin publik. Uppfattningen av Oatly’s transparens tycktes uppstå vid de tillfällen då publiken interagerade med företaget, sina vänner eller produktförpackningar, snarare än när de enbart levererades information. Uppsatsen avslutas därför med en notering om att forskning på ämnet transparens måste - för att uppnå validitet - sättas in i ett samtida kontext där mobilitet och social interaktion är centrala koncept.

Oats and Honesty : Organisational Transparency Measured Through Audience Perceptions

Our modern society posts high demands for transparency, not least regarding organisational communication. The perception that the power of defining transparency lies with the audience aimed to perceive it has reached great academic anchoring, but research on the field is thin. The Swedish lifestyle company Oatly describes itself as transparent, but with a number of hypotheses the authors of this thesis essay examine whether their audience agrees. The study also investigates which key factors are contributing to the audience’s perception of the company’s communication. The study is both theoretically and empirically based on a model created by Rawlins (2009), in which four main categories determine an organisation’s transparency; Participation, Substantial Information, Accountability and Secretive. The empirical studies (an internet survey with 346 respondents and 4 conversational interviews) offered evidence which manifests trends among the audience. Oatly’s clear and accessible communication, trustworthiness and humor turned out to be key factors contributing to the audience perceiving Oatly as very transparent. The perception of Oatly’s transparency seemed to be created when the audience interacted with the company, their friends or product packagings, rather than when they were given information through a one-way channel. This thesis essay consequently concludes with an appeal for further research on the notion of transparency to - in order to achieve validity - be put in a modern context where mobility and social interaction are central concepts. Vårt moderna samhälle ställer höga krav på transparens, inte minst när det gäller organisationskommunikation. Uppfattningen om att makten att definiera transparens ligger hos den publik tänkt att åtnjuta den har nått stark akademisk förankring, men forskningsfältet är tunnt. Det svenska livsstilsföretaget Oatly beskriver ​sig själva som transparenta, men med en rad hypoteser undersöker författarna av denna uppsats istället huruvida företagets ​publik uppfattar det som sådant , samt vilka faktorer som påverkar deras uppfattning. Studien finner både sin teoretiska och empiriska utgångspunkt i en av Rawlins (2009) sammanställd modell där fyra huvudsakliga faktorer avgör organisationers transparens: Deltagande, konkret information, pålitlighet och hemligheter. Studiens empiri (en internetenkät med 346 respondenter samt 4 djupintervjuer) erbjöd bevis som manifesterar uppenbara trender bland publiken. Oatly’s tydliga och lätttillgängliga kommunikation, produktförpackningar och humor visade sig vara centrala faktorer, och författarna når i uppsatsen slutsatsen att Oatly definieras som mycket transparenta av sin publik. Uppfattningen av Oatly’s transparens tycktes uppstå vid de tillfällen då publiken interagerade med företaget, sina vänner eller produktförpackningar, snarare än när de enbart levererades information. Uppsatsen avslutas därför med en notering om att forskning på ämnet transparens måste - för att uppnå validitet - sättas in i ett samtida kontext där mobilitet och social interaktion är centrala koncept.

Hur är det att som ungdom leva i Åbolands skärgård?

Syftet med detta examensarbete är att utreda livsvillkor för en åttondeklassare i Åbolands skärgård och se hur de skiljer sig från andra ungdomars livsvillkor. I examensarbetet tas upp vilka resurser och utmaningar en ungdom kan möta utgående från de fyra delområdena familj, utbildning, fritid och hälsa. Dessa delområden har valts med stöd av modellen som Institutet för hälsa och välfärd har utvecklat ur enkäten Hälsa i skolan 2017. Målet med examensarbetet är att skapa en teoretisk grund som i framtiden ska kunna användas som stöd för en databas. Databasen skulle innehålla information om svenskspråkiga barn, unga och familjer i Åbolands skärgård, med fokus på hälsa och välfärd. Metoden som har använts är litteraturöversikt och resultatet är en diskussion om vad som framkommit i fråga om skillnader mellan livet i Åbolands skärgård och nationellt. En ungdom är på väg att frigöra sig från sin familj men är fortfarande beroende av sina föräldrar och deras stöd. Fritiden och vännerna och ett eget liv blir en allt viktigare del och vännernas inflytande på ungdomens liv blir allt större medan familjens inflytande minskar. Grundskolan är en stor del av ungdomens vardag och grundskolan i Åbolands skärgård kännetecknas av små skolor och småstadsgemenskap. Resultaten visar att ungdomar i Åbolands skärgård har en bättre psykisk hälsa än i genomsnittet, men att rusmedelbruket är ett mer utbrett än bland det nationella genomsnittet

Hur är det att som ungdom leva i Åbolands skärgård?

Syftet med detta examensarbete är att utreda livsvillkor för en åttondeklassare i Åbolands skärgård och se hur de skiljer sig från andra ungdomars livsvillkor. I examensarbetet tas upp vilka resurser och utmaningar en ungdom kan möta utgående från de fyra delområdena familj, utbildning, fritid och hälsa. Dessa delområden har valts med stöd av modellen som Institutet för hälsa och välfärd har utvecklat ur enkäten Hälsa i skolan 2017. Målet med examensarbetet är att skapa en teoretisk grund som i framtiden ska kunna användas som stöd för en databas. Databasen skulle innehålla information om svenskspråkiga barn, unga och familjer i Åbolands skärgård, med fokus på hälsa och välfärd. Metoden som har använts är litteraturöversikt och resultatet är en diskussion om vad som framkommit i fråga om skillnader mellan livet i Åbolands skärgård och nationellt. En ungdom är på väg att frigöra sig från sin familj men är fortfarande beroende av sina föräldrar och deras stöd. Fritiden och vännerna och ett eget liv blir en allt viktigare del och vännernas inflytande på ungdomens liv blir allt större medan familjens inflytande minskar. Grundskolan är en stor del av ungdomens vardag och grundskolan i Åbolands skärgård kännetecknas av små skolor och småstadsgemenskap. Resultaten visar att ungdomar i Åbolands skärgård har en bättre psykisk hälsa än i genomsnittet, men att rusmedelbruket är ett mer utbrett än bland det nationella genomsnittet

The Permafrost Young Researchers Network (PYRN) is getting older: The past, present, and future of our evolving community

International audienceA lasting legacy of the International Polar Year (IPY) 2007–2008 was the promotion of the Permafrost Young Researchers Network (PYRN), initially an IPY outreach and education activity by the International Permafrost Association (IPA). With the momentum of IPY, PYRN developed into a thriving network that still connects young permafrost scientists, engineers, and researchers from other disciplines. This research note summarises (1) PYRN’s development since 2005 and the IPY’s role, (2) the first 2015 PYRN census and survey results, and (3) PYRN’s future plans to improve international and interdisciplinary exchange between young researchers. The review concludes that PYRN is an established network within the polar research community that has continually developed since 2005. PYRN’s successful activities were largely fostered by IPY. With >200 of the 1200 registered members active and engaged, PYRN is capitalising on the availability of social media tools and rising to meet environmental challenges while maintaining its role as a successful network honouring the legacy of IPY